Ringo

Ringo, min absoluta favorit! Knäpp och svår, men åh vilken personlighet han hade!
Brun valack, född 1996 importerad från Holland med okänd härstamning. Ja, så kan man väl göra en väldigt kort beskrivning av denna ponnyn!

Allting började med att jag följde med min moster på lektion för Margareta Norgren och fick då rida Ringo. Kommer ihåg att jag gillade att rida honom redan första gången, dessvärre såg han inte så fin ut. Han var väldigt smal och lite knäckt tror jag. Svår att kommunicera med ibland och blev istadig och man krävde lite för mycket av honom.
Vi lånade hem honom i en vecka eftersom Maggan lånade mammas storhäst till ett ridläger, sedan var vi förälskade och kunde bara inte skicka tillbaka denna söta ponnyn! Så ännu en gång köpte vi en ponny vi tyckte synd om haha, typiskt mig & mammi (?). Ringo hopapde otroligt bra och väldigt enkelt... när han väl hoppade. Han var väldigt känslig i munnen och lite mer okänslig för skänkeln vilket var det svåra med honom plus att han var väldigt osäker med hinder.
Jag startade min första tävling med Ringo i Rydö i maj 2005, en LD (som vi vann) och en LC (tror vi hade ett stopp i omhoppningen).
Det gick hyffsat i början då vi bara låg på LD LC på lokala tävlingar och åkte på träningshoppningar. Sen blev han svårare, han blev istadig, ville inte gå in på banan, blev skänkeldöd osv...
Ibland gick han som en klocka, var alltid felfri och snabb vilket gjorde att det blev några placeringar, men det var inte ofta det gick bra utan det var mer att antingen gick han bra om han var glad, var han inte glad så ville han inte göra någonting alls.

Fick kontakt med en tjej, Marina, som hade ridit Ringo i Holland då han var 3-8. Hon sa att han var Holländsk mästare två år i rad och hade gått 130 klasser med henne och vunnit det mesta. Dock var hon tvungen att sälja honom när hon skulle börja på en ny skola där man behövde ha storhäst. De hade folk som var och provred men antingen så ville Ringo inte alls eller så kastade han av dem sa hon. Detta gjorde så att hon var tvungen att byta in honom, till Lauwe troligtvis. Efter det fick Maggan hem Ringo till Sverige och vad Lauwe hade sagt så var det mer - se om du kan göra något med honom för han vill ingenting!
Nu i efterhand är jag inte alls säker på att Marina har varit helt ärlig angående att Ringo har gått 130 klasser, vi har hittat resultat från M i hoppning (120).

Aja iaf, vi märkte ju att Ringo inte alltid ville hoppa men vi startade honom upp till LB i hoppning, tror vi hade någon felfri där men annars var det mycket stopp tyvärr :/ I LC gick han ganska hyffsat, vann bl a Lussehoppet 2006 och har ett antal segrar till i de klasserna. Kapacitet till tusen, men vill man inte så vill man inte!

Jag och Ringo fick en speciell relation, han var inte en tävlingsponny för mig utan vi blev mer som bästa kompisar. Hela familjen älskade honom, tillochmed min bror Andreas tävlade 50 cm med honom FELFRITT (!) haha, och han älskade oss. Han var som en hund och jag gjorde hmc med honom en del. Han kunde t ex stegra på kommando, tillslut gick han superbra hemma och hoppade allt man bad honom om! Spelade ingen roll om det var 50 cm eller 150, han hoppade allt! Men sen på tävling ville han inte alls.. Tror att allt berodde på att han tävlat för mycket som ungponny och sedan hamnat hos fel folk efter Marina.

Idag har Ringo världens bästa familj, han befinner sig i Rävlanda hos en mamma och dotter som rider honom. Han ser så fin ut, har nog aldrig sett honom så fin i kroppen förut och man ser att han verkligen tycker om dem lika mycket som de tycker om honom :') All lycka till er!

Linkseman, så mycket kul jag har haft med dig även om det inte blev som vi hade tänkt oss från början. Han är en fantastisk ponny... på sitt eget sätt :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0